We do not believe in living comfortable lives
Jag har på senare tiden flera gånger fått frågan varför jag tränar så ofta och att jag är så duktig som tränar så nu tänkte jag svara vettigt på det en gång för alla. Svaret är en insikt jag vill dela med mig till er alla. Det är enkelt.
Jag insåg detta: din kropp är ditt ansvar. Din kropp är gjord för att röra på sig en hel del. Om du inte rör på dig tar du inte ditt ansvar för din kropp och din hälsa. Att inte träna bryter ned kroppen, sakta men säkert. Det är kanske inte något du kommer märka av nästa vecka, om 5 år, om 10 år, men du kommer märka av det förr eller senare. Och då är det kanske inte något som går att göra något åt. (Mitt knäproblem beror bland annat på att jag inte tränade förut, och tro mig, rehab är så fan mycket jobbigare än att gå och träna ca 3 gånger i veckan) Jag var för lat och bekväm av mig förut. Det var jobbigt att få mjölksyra, det var jobbigt att ha träningsvärk, det var jobbigt att bli så svettig. Var inte för lat och bekväm av dig, för guds skull. Våga slita, våga jobba för nåt. Träning är jobbigt, men det är det som ÄR träning; det SKA vara jobbigt. Och är det fruktansvärt jobbigt och du får jättemycket träningvärk så fort ansträngt kroppen, är det ett tecken på du verkligen behöver träna. Så, de första meningarna i detta stycke; det är så enkelt. Your body, your responsibility. När jag insåg det, kunde jag inte ta mig till Friskis snabbare. Praktiskt taget sprang dit. Det är därför jag tränar. Jag vill ha en frisk kropp genom hela mitt liv.
Man behöver inte träna varje dag. Som sagt räcker det med ungefär 3 dagar i veckan har jag för mig. Jag tränar ofta för att jag tycker det är väldigt kul att träna. Jag älskar det. Men det är jag.
Vill tillägga att nej, jag är INTE träningsfixerad. Bara för att man väljer att göra träning en rutin i sin vardag (så som det borde vara), så är man inte träningsfixerad. Det är helt olika saker att vilja ta ansvar för något, och att vara fixerad. Men trots att detta är Sverige, landet och folket som är expert på mittemellan, så finns det bara två extremer i detta fall; antingen tränar man inte alls, eller så är man träningsfixerad. Att träna för att man vill ta hand om sin kropp, det finns inte på kartan uppenbarligen. Skärpning, ärligt talat.
Kommentarer
Trackback