Patricia

Har mer lr mindre beslutsångest just nu. Självklart fick jag för mig igår att jag skulle kolla lite på lägenheter nere på stan,och of course så hittade jag en. Den är helt ny renoverad, jättefin, ganska stor ser den ut att vara. Jag kan inte bo i en för liten lägenhet för då skulle jag nog på cellskräck och de va en 1:a, men den såg någorlunda stor ut ändå. Hyran var inte alls hög heller. Dessutom tror jag att de är en kille på jobbet som säljer den :P Jag blev jätteintresserad av den, men jag vet inte alls hur jag ska göra. Ska jag ringa och fråga om jag kan komma och kolla på den? Tänk så gillar jag den verkligen och vill köpa den? Då måste mamma och Danne också hitta en ny lägenhet direkt. Att ta lån och så borde inte bli nå problem, me tanke på att jag faktiskt har ett heltidsjobb och så...Men beslutet gäller ju inte bara mig. Om jag flyttar, måste mamma och Danne också flytta...Och de är så mkt som måste fixas me möbler och allt åt de hållet. Dessutom vet jag inte om jag skulle palla att bo själv. Jag blir ju mindre knäpp bara jag är hemma själv i den här lägenheten en hel dag utan att ha nån att prata me. Jag känner mig alldeles för ensam då. Men de kanske också beror lite på att den här lägenheten är ganska stor...Om man har en mindre lägenhet kanske de inte är lika ensamt. Vafan vet jag...Jag känner att jag behöver tid att tänka, men samtidigt kan jag ju inte ta alltför mkt tid på mig. Lägenheten kan ju bli såld. Och jag vill ju nästan ha den ju. Jag vet varken ut lr in, och jag orkar verkligen inte tänka just nu. Jag tror jag ska supa mig aspackad, springa in i en balke på jobbet och hoppas att jag får minnesförlust och glömmer allt en månad tillbaka.