Patricia

Gaaah. Är det nån mer än jag som känner att man bor på fel sida jorden? Som att om man inte bor i USA så missar man så sjukt mycket? Att man går miste om så jävla mycket? I do. All day, every day. När jag var i San Diego. Det var typ det bästa nånsin. Då kände jag att nu jävlar är jag med i leken. Jag kände alla möjligheter som fanns där. Btw, en skitsnygg amerikan i min ålder stötte på mig på bussen innan jag ens hade varit i USA i 24 timmar. Skulle aldrig hända i Sverige. Just sayin'. Men nej, här i Sverige känns det som om man är s jäkla fast på nåt sätt. Finns få möjligheter till nåt. Man lägger ner år på att utbilda sig till nåt som det inte finns jobb i. Samtidigt får man inget bra jobb utan utbildning. Sverige är så sjukt inrutat och har ärligt talat kört upp huvudet i sin egen röv. Allt känns lite smått hopplöst just nu. Jag vill inte vara med längre. Don't wanna be here anymore. Tycker inte att nåt är roligt längre och allt känns bara väldigt blaha. Måste försöka hitta nån lösning.

 

Anyways så fick jag svar att jag klarade sista tentan i sommarkursen idag. Nu måste jag skriva en jävla uppsats. På en sida visserligen, men sjukt krånglig. Vill ha mina grejer jag har beställt också, väntar på tre paket. Men nu ska jsg fortsätta muttra för mig själv att Sverige suger och jag vill till USA. Goodnight and goodbye.

 

Min styrka och inspiration just nu. If he can do it, I can do it. A littl bit longer, and I'll be fine.